Minns ni hur det var i Iran när shahen störtades? Jag minns. Medierna var lyriska över folkets revolution mot den förhatliga shahen av Iran. Mitt i firandet flög exilledaren ayatollah Khomeini från Frankrike till Iran för att ta över. Resten är historia. Trots att jag själv inte ännu var vuxen vid det tillfället minns jag att jag sa i skolan: Tror ni verkligen att folket kommer att få frihet med honom? Detta trots att jag inte visste vem Khomeini var, då. Klarsynt? Döm själv.
Många år senare åkte jag med en iransk taxichaufför i Stockholm. Han berättade, självmant, hur mycket han och hans gelikar ångrade att de stött den muslimska revolutionen i Iran. De hade varit så naiva. Nu levde han i exil i Sverige.
Jag önskar egyptierna frihet och demokrati, precis som jag önskar att iranierna ska få det, och jag hoppades att irakierna skulle få det när Saddam störtades. Men en sansad åskådare måste inse att vi inte vet hur detta går. Kommer islamisterna att ta över? Eller någon annan?
Vänstern bryr sig inte, på sitt vanliga ansvarslösa sätt. Det är som om de inte inser att om en rad muslimska länder får islamistiskt styre kan det leda till ett tredje världskrig om dessa attackerar Israel. Judarna kommer nämligen inte denna gång att gå som lamm till slaktaren, som de gjorde i tredje riket. De kommer att försvara sig till sista blodsdroppen. En sådan konflikt kan omöjligt lämna USA, Kina och Ryssland utanför. Den riskerar också att få inbördes strider att flamma upp i Europa, när muslimer attackerar judar och staterna tvingas ingripa för att skydda judarna, alternativt de själva tvingas försvara sig.
Låt oss hoppas att det blir fred och demokrati i Egypten. Låt oss glömma vänsterns rosenröda revolutionsdrömmar, där människoliv inte betyder någonting. Men att Egypten skulle kunna hoppa direkt in i öppen demokrati förefaller osannolikt. Vi kan bara vänta och se. Och de som har inflytande kan söka vägar att stödja demokratiska krafter. Därav USA:s vacklande hållning. Låt oss hoppas på det bästa, men vara förberedda på det värsta.
Jag håller med. Man får hoppas på det bästa och försöka påverka i demokratisk riktning.